Mitt liv i dofter...

När man mår så illa som jag gjort och fortfarande delvis gör så blir ju alla dofter väldigt påtagliga.
Min dag består i att försöka undvika en hel del dofter och andra försöker jag bara stå ut med.

Inte så kul men jag försöker mer eller mindra gilla läget. T ex så har jag stått ut med en duschkräm som luktar citrus och som jag dessutom valt ut själv. Citrus, fräscht tänker säkert ni men shit vad kvalmigt den luktar. Men som sagt jag har verkligen stått ut... av ren snålhet. Nu har jag köpt två nya stora flaskor som jag hoppas luktar gott med min gravida nästa.

Deodoranter har jag haft minst 5 stycken och alla har jag mått riktigt dåligt av men nu äntligen så har jag hittat en, Dove som inte luktar så starkt. Sjukt va?

För att inte tala om alla söta sliskiga herrparfymer och deodoranter på jobbet som får maten att gruppa i min strupe. Om någon går förbi på jobbet och doften "sveper" över mig så får jag koncentrera mig hårt för att jag mår illa.

Nytvättat hår kan få min mage att vända sig ut och in. Ja jag vet det är så sjukt men "fel" sorts schampoo i ett stort hår som doftar mycket är inte gott alls. :-)

I mitt hem gömmer sig en massa olika hemska dofter :-) Helt vanliga eller ovanliga dofter som gör att lilla näsan rynkas...

Nähä nog om detta!